ran Lindén

Socionom

Lista på områden där jag erbjuder stöd:

Allmänt om våld i nära relationer

Baskunskaper om våldet i de nära relationerna – definitioner, forskning, förekomst, värderingar, synsätt, lagstiftning och de särskilt utsatta grupperna.

Basutbildning om våld för personal vid funktionshinderverksamheter. Planering, genomförande, uppföljning samt implementering i det ordinarie arbetet - eller delar av detta.

Socialtjänstens ansvar för insatser mot våldet – vad säger socialtjänstlagen egentligen?

Att använda handlingsprogram och -planer som stöd i arbetet mot våld. Med fokus på processerna i handlingsplansarbete kan arbetet bättre bli ett verktyg för utveckling.

Insatstrappa - ett verktyg för att fördjupa samverkan mot våld mellan olika samhällsaktörer (socialtjänst, hälso- och sjukvård, förskola, skola, polis, kvinnojour, brottsofferjour, m fl).

Olika förebyggande insatser, både primär- och sekundärpreventiva som riktar sig till män och pojkar med förhöjd risk att tillgripa våld eller som redan debuterat med våldsanvändning.

Familjearbete vid våld – möjligheter och begränsningar. Familjedynamik vid våld, den våldspräglade kommunikationen, den gemensamma tystnaden, rädslan och risken för fortsatt våld. När är gemensamma samtal möjliga och när ska de inte genomföras.

 Att planera för och starta upp verksamhet för män/pappor med våldsproblematik. Hur löser man samverkan med andra verksamheter, rekrytering av män/pappor, inkluderande och exkluderande kriterier för deltagande, innehåll, ramar och syften samt vilka som är lämpliga att hålla i verksamheten är några av de frågor som en socialtjänst ställs inför.

Att upptäcka våldet i det vardagliga sociala arbetet. Att planera och organisera metoder för effektiv upptäckt inom socialtjänstens olika verksamheter, bl a med stöd av FREDA.

 

Motivationsarbete

Motivationsarbete med de som har våldsproblematik. Förnekanden, bagatellisering, fragmentisering och ovilja att ta itu med den egna problematiken är vanligt hos de vi möter med våldsproblematik. Här presenteras en tankemodell för motivationsskapande insatser på flera nivåer samt hur MI-aspekter kan integreras i samtal om våld.

Utredningar vid misstanke om att barn tvingats uppleva våld – en metod att involvera papporna. Möta Pappor med Våldsproblematik, MPV. Se mer under fliken om MPV!


 

Riskbedömningar och säkerhetsplanering

Riskbedömning och säkerhetsplanering för våldsutsatta och för de med egen våldsproblematik. Hur man genomför strukturerade och sammanvägda riskbedömningar med stöd av FREDA och planering för säkerheten på ett sätt som är anpassat till det sociala och kliniska arbetet.

Vägledning - hur ska man hitta rätt när det finns FREDA, SARA, PATRIARK SAM, mm? 

Familjerättsligt arbete och våld. Rutiner för upptäckt av våld inför samarbetssamtal och utredningar, hantering av våldet och värdering av våldets betydelser för barnen samt säkerhetsaspekter i det familjerättsliga arbetet.


 

Att vara samordnare av våldsarbetet

Alltfler kommuner använder särskilda samordnare av våldsarbetet. Samordnaren - som även är utvecklare - ges olika typer av uppdrag. Inte sällan kombineras samordnarskapet med andra uppgifter, exempelvis klientkontakter. I en del kommuner ligger samordnaransvaret hos folkhälsans samordnare eller strateg. En del samordnarskap är kommunövergripande och andra är inriktade mot socialtjänsten. Vad fungerar bäst? 

 

Vad vet vi? - forskning och erfarenheter i arbetet mot våld

Baskunskaper om våldet i de nära relationerna – definitioner, forskning, förekomst, värderingar, synsätt, lagstiftning och de särskilt utsatta grupperna.

Aktuell forskning om våld i nära relationer med betoning på barn och förövare. Våldets drivkrafter, vilka som utövar våld och vilka som är utsatta. Här ingår hur man som socialarbetare kan orientera sig och själv värdera den forskning som presenteras och ibland verkar säga olika saker.

Ger behandling med de våldsamma något resultat  -  vad säger forskningen?

De män och pappor som använder våld – vilka är de? Hur tänker de? Vad vill de? Ett kunskapsfält om våldet som utgör en bas för goda insatser mot våldet.

Pappor med våldsproblematik och deras föräldraansvar.  Detta område tar upp frågor som är aktuella inom olika delar av socialtjänstens verksamheter. Utredningsarbete vid barn- och ungdomsenheter, biståndet som ges till familjer, i det familjerättsliga arbetet och vid insatser med missbrukare som är föräldrar är några av de viktigaste.

Kriser och utveckling – kännetecken, teoretiskt stöd och bemötande. Kriser är vanliga när socialtjänsten kommer i kontakt med våld eftersom ”avslöjandet” som följer av att socialtjänsten får vetskap ofta är krisutlösande för de inblandade. Ett aktivt bemötande av kriser kan också vara förebyggande mot att våld tillgrips när stressen ökar.

Allianser, maskopier och parallella processer vid insatser mot våld. I arbetet med våld i de nära relationerna påverkas arbetsgruppen oundvikligen av våldets dynamik. I arbetsgruppen/enheten behöver man ha kunskap om de krafter som kan försvåra insatserna samt hur dessa ska förebyggas.

Maskuliniteter, människor och våld – hur vi kan tänka om maskuliniteter vid insatser med de som har våldsproblematik.

Att planera för och starta upp verksamhet för män/pappor med våldsproblematik. Hur löser man samverkan med andra verksamheter, rekrytering av män/pappor, inkluderande och exkluderande kriterier för deltagande, innehåll, ramar och syften samt vilka som är lämpliga att hålla i verksamheten är några av de frågor som en socialtjänst ställs inför.